Frida!!

Alla förvånades, men känslan och lusten inom oss var för stark för att låta bli!
Länge, nästan ända sedan Leafiffis kom hem till oss som en liten bebis, har vi kännt att någonting saknas. Precis som småbarnsföräldrar gör började vi fantisera och prata om en till. Efter ett tag blev det som en självklarhet, men tidpunkten var inte bestämd. Så en dag, när jag som bäst tittade på annonser och kennlar, så stötte jag på Frida! jag mailade en bild på henne till Martin och han frågade nästan direkt när vi skulle åka ner och hämta henne! Efter alla söta hundar valpbilder jag och sänt till honom på jobbet så svarade han äntligen ja direkt!
Frida bodde nere i Bollebygden Hyssna tillsammans med sin uppfödare och 15 andra hundar. Hon hade bestämt sig för att bara ha hanarna kvar eftersom det blir så krångligt när tikarna löper. Frida var precis lika fin och underbar som vi hade föreställt oss, så hon fick följa med hem - hela långa vägen upp till Danderyd! Resan gick bra och på Kungsholmen fick hon träffa sin nya flockmedlem Lea :D
Hon knöt sig till oss redan efter första dagen (eller främst till matte nu till en början) Frida är en ganska dominant tik och lillan är verkligen raka motsatsen, vilket är bra eftersom de annars bara skulle bråka om vem som ska bestämma. Men vi vill inte att Lea ska bli utträngd eller för underlägsen, så vi tränar nu Frida att hon inte får vara mallig här hemma. Lillan får alltid mat och godis först, får alltid gå ut genom dörrar först osv. och faktiskt så verkar det som att Frida lär sig detta snabbt! Vi är överlyckliga över detta eftersom det innebär att vi kan ha kvar henne! :D :D
Frida är en tik på 20 månader, alltså några månader äldre än lillan och nästan exakt lika gammal som Bella. Hon är en riktigt fin avelstik och flera uppfödare ville tydligen köpa henne, men Fridas matte valde oss av någon anledning, men det är vi väldigt tacksamma för!
Frida visade sig vara en riktigt mysig kelgris och lyhörd. Än så länge går hon mestadels i långkoppel, men hon har hela tiden koll på var matte & husse är och kommer när man ropar. Hon vill alltid vara där vi är och trycker sig emot oss i sängen på natten för att få så mycket närhet som möjligt.
Självklart var hon orolig och vilsen i början - och är fortfarande, men detta kommer att lägga sig mer och mer. Nu har hon varit hos oss i en vecka + en dag och vi fastnar för henne mer och mer, Lea inräknat!
Nu i början har umgänget handlat om att lära känna varandra och den nya miljön. Den här veckan ska vi börja se oss omkring i en lite vidare radie, men under en ganska kravlös radie. Frida har redan börjat anpassa sig och trivas i den här nya miljön, men ännu så länge får hon inte följa med när matte och Lea jobbar, för det ska inte bli för många intryck på en gång!
Nej, jag ska inte skriva för mycket i samma inlägg, för då orkar ingen läsa vidare :)
Här kommer några bilder från en av helgens långa promenad- och lekstunder på golfbanan:
Nu ska vi snart ut på en långpromenad till naturreservatet och fortsätta leka!

God jul, Gott nytt år & God fortsättning!

Igår plockade jag ner de fina adventsljusstakarna som Agneta tillförde vår lilla lya. De ligger nere i källaren tills nästa vinter. Nu är det måndag morgon. Jag och lillan ligger i soffan och väntar på att det ska ljusna ute. För mattes del är hon mitt uppe i en intensiv tentaperiod och längtar efter att bli av med den för att kunna fokusera på vårterminen istället. Åh vad vi längtar efter våren!
Med tanke på våren minns jag tillbaka på julafton som blev riktigt familjär och traditionell i år (till skillnad från förra, då vi spenderade 24 december i Paris).
Vi var bjudna till Martins moster Jane, hennes man och deras två söner med respekive. Supergod mat, supertrevligt sällskap och supermysig julstämning! Lilla puffis var med naturligtvis! Det var även familjemedlemmarna Nero och Milton . som är så kära och intresserade av vår lilla sheltie. Stackars Bella var mitt inne i sitt andra löp, så hon och Per firade jul hemma hos Martins farmor. Vad gör man inte för sina små barn? Lea låg mer än gärna i våra knän och gömde sig under stolarna för att undgå de stora hundarnas nyfikna nosar.
Efter Kalle Anka, som främst deras mormor ville titta på, var det julklappsutdelning. Jag har nog aldrig sett en så stor hög med presenter förut! (Förutom när min bror gifte sig - det blev rätt maffigt!) Jag hade räknat med att behöva acceptera någon present från Martins föräldrar, men när alla paketen delats ut satt vi två helt överbelamrade med gåvor - mer än vad någon annan i rummet hade. Usch, jag har så svårt för när folk ger mig så mycket. Jag vet liksom inte var jag ska ta vägen.
Det är iallafall nu jag tänker återkoppla till våren. Alla presenter var jättefina och det går inte att rangordna dem, men det finaste sättet att ge mig en present på stod Martin för: Tror ni inte att han hade köpt en tomtedräkt till Lea och satt fast en påse i kragen som släpade i golvet när hon tassade in i vardagsrummet. Då smälte mitt hjärta! Och i påsen låg en stor thepåse med mitt favorit Masaala-chai the samt ett löfte om AGILITYKURS till våren!! Åh - det var så underbart fint!! Jag har verkligen världens bästa och underbaraste pojkvän!
En annan vårpresent stod hans föräldrar för. I en liten fin röd ask låg ett presentkort för en privat ridlektion för två på Djursholms ridklubb! - Hur kan dessa underbara människor känna mig så väl? Så våren kommer att gå i djurens och intressenas tecken! Förutom dessa två stjärnskott fick jag ett presentkort från deras mormor, en häftig ljustake av familjen Jane, supercoola muggar med Bellamotiv, osv. i oändlighet. Alla i sällskapet fick fina gåvor. Värdparet fick bla en resa på Göta Kanal. Min lilla familj tillförde några större julblomgrupper och en egengjord hundkalender till Agneta och Per.
Milton öppnade alla sina presenter själv och Lea blev helt matt av allt överflöd!
Utmattad liten hjälte!
Milton lägger upp en bra approach
Sen var det naturligtvis nyår också!
Nu är det visserligen 16 dagar sedan, men bättre sent inlägg än aldrig :)
Vi hade Eva, Per och Bella här på god middag och tittade på fyrverkerierna från första parkett: Takterassen 9 våningar upp! I Cervinia, där vi spenderade förra nyår, fantiserade vi om att stå här nästa år och se ut över hela Stockholm. Detta förverkligade vi och skålade med champagne tillsammans med grannarna som också hade hittat upp.
Lea och Bella tog det för övrigt bra med alla smällarna. Som tur var smälldes inte särskilt många i närområdet.

RSS 2.0